legaliseringsguiden v1.pdf


Preview of PDF document legaliseringsguiden-v1.pdf - Page 2/496
Legaliseringsguiden
Genomgång av narkotikapolitiken
Argument för en tillåtande
narkotikapolitik
Faktagranskning av cannabis och
psykedeliska drogers påstådda
skadeverkningar.

Magiska
Molekyler
2013

Legaliseringsguiden
Version 1 (2013-06-01)

Den senaste versionen finner du
hos Magiska Molekyler:
http://www.magiskamolekyler.org/legaliseringsguiden/

DETTA ÄR EN GRATIS E-BOK. DU FÅR KOPIERA OCH SPRIDA DEN FÖRUTSATT ATT DEN BESTÅR I SIN
ORIGINALFORM (= EJ ÄNDRAD ELLER NEDKLIPPT). OM DU CITERAR LEGALISERINGSGUIDEN, VAR
VÄNLIG ATT LÄNKA TILL: http://www.magiskamolekyler.org/legaliseringsguiden/

THIS IS A FREE E-BOOK. YOU MAY COPY AND SPREAD IT AS LONG AS IT REMAINS IN ITS ORIGINAL
FORM (= NOT CHANGED OR WITH REMOVED SECTIONS). IF YOU QUOTE LEGALISERINGSGUIDEN,
PLEASE INCLUDE A LINK TO: http://www.magiskamolekyler.org/legaliseringsguiden/

Magiska
Molekyler
2013
2

Innehållsförteckning
Förord ............................................................................................................................................................................................. 10

Allmänt om förbudspolitiken........................................................................................ 12
Svensk förbudspolitik ............................................................................................................................................................ 13
Är den Svenska drogpolitiken framgångsrik?........................................................................................................ 13
En jämförelse av drogdödligheten.............................................................................................................................. 19
Debattklimatet .................................................................................................................................................................... 21
Den svenska förbudspolitikens historia ............................................................................................................ 24
Förbudet mot kaffe....................................................................................................................................................... 24
Nykterhetsrörelsen och omröstningen om alkoholförbud ......................................................................... 24
Förbudet mot narkotika ............................................................................................................................................. 25
Framväxande narkotikamissbruk.......................................................................................................................... 28
Försöken med en legal förskrivning av droger ................................................................................................ 29
Bejerots ideologi blir rådande ................................................................................................................................. 30
Ett narkotikafritt samhälle........................................................................................................................................ 31
Lagen om att förstöra droger som inte är förbjudna ..................................................................................... 33
Tidskurva, narkotikapolitiken ................................................................................................................................. 33
Tidskurva alkoholpolitiken ...................................................................................................................................... 35
Antidrogorganisationer .............................................................................................................................................. 38
FMN .................................................................................................................................................................................... 38
Hassela .............................................................................................................................................................................. 38
RNS...................................................................................................................................................................................... 38
CAN ..................................................................................................................................................................................... 39
Carnegieinstitutet ......................................................................................................................................................... 39
ENS 2000 / Stiftelsen Ett Narkotikafritt Sverige ............................................................................................. 40
Scientologerna ............................................................................................................................................................... 40
ECAD................................................................................................................................................................................... 41
Faktakällor som används av svenska förbudsförespråkare .................................................................. 42
Jan Ramström ................................................................................................................................................................. 42
Pelle Olsson ..................................................................................................................................................................... 44
Thomas Lundqvist ........................................................................................................................................................ 46
Internationell förbudspolitik ............................................................................................................................................ 56
Bibelns syn på berusning .................................................................................................................................................... 56
Napoleon förbjuder cannabis ............................................................................................................................................ 57
Opiumkrigen............................................................................................................................................................................. 57
Opiumkonventionerna ......................................................................................................................................................... 58
3

Västvärlden lägger ansvaret på U-länderna ................................................................................................................ 60
Amerikansk förbudspolitik ................................................................................................................................................ 61
Tidigt användande av cannabis ........................................................................................................................................ 61
Tidigt 1900-tal ......................................................................................................................................................................... 62
Rasism och fördomar i propagandan mot cannabis............................................................................................ 63
1930-talet .................................................................................................................................................................................. 65
1940-talet .................................................................................................................................................................................. 67
1950-talet .................................................................................................................................................................................. 67
1960-talet .................................................................................................................................................................................. 68
1970-talet .................................................................................................................................................................................. 68
1980-talet .................................................................................................................................................................................. 69
1990-talet .................................................................................................................................................................................. 71
2000-talet .................................................................................................................................................................................. 71
Konsekvenser av dagens narkotikapolitik ................................................................................................................ 73
Når man målet om det narkotikafria samhället?....................................................................................................... 73
Dödsfall .................................................................................................................................................................................. 77
Prisutvecklingen ................................................................................................................................................................ 78
Kan ökade straff/repressiva åtgärder leda till att målet uppfylls? .................................................................... 81
Vad kostar det att sträva efter det narkotikafria samhället? ............................................................................... 83
Vilka tjänar pengar på förbudet och vad får det för konsekvenser ................................................................... 86
Kriget mot droger skapar många dödsoffer ........................................................................................................... 89
Andra Nackdelar med att skapa en svart marknad .................................................................................................. 90
Nya droger med hög skadeverkning, varför existerar dom? ........................................................................... 90
Miljöförstöring .................................................................................................................................................................... 91
Medias roll i propagandan................................................................................................................................................... 93
Media, en maktfaktor som styr vad som är politiskt korrekt............................................................................... 93
Snyftreportage och dödsdroger, vad säljer?................................................................................................................ 94
Rapporteringen om vissa droger överskuggar andra ............................................................................................. 94
Faktarutor och källhänvisningar...................................................................................................................................... 95
Exempel på snedvridna artiklar ....................................................................................................................................... 96
Debattklimatet har förbättrats ......................................................................................................................................... 96
Exempel på överambitiös propaganda......................................................................................................................... 98
Fungerar skräckpropaganda? ........................................................................................................................................... 98
Svensk propaganda..............................................................................................................................................................100
Blandade citat...........................................................................................................................................................................106

4

Argument för legalisering eller dekriminalisering ...................110
Rätten till medicinskt bruk ...............................................................................................................................................111
Är medicinsk cannabis farligt för patienterna? .......................................................................................................111
Stigmatiseringen av patienter som använder cannabis .......................................................................................112
Motståndet mot medicinsk cannabis ...........................................................................................................................113
Seriös forskning hindras av förbudet...........................................................................................................................117
Cannabis medicinska historia fram tills förbudet ...................................................................................................118
Några citat om medicinsk cannabis ..............................................................................................................................122
Medicinska användningsområden för Cannabis...................................................................................................123
Alzheimers...............................................................................................................................................................................124
Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ..................................................................................................................................126
Kronisk smärta ......................................................................................................................................................................127
Diabetes ....................................................................................................................................................................................128
Dystoni ......................................................................................................................................................................................128
Fibromyalgi .............................................................................................................................................................................129
Besvär i Mag-tarmkanalen ................................................................................................................................................130
Cancer........................................................................................................................................................................................131
Hepatit C ...................................................................................................................................................................................132
Humant immunbristvirus (HIV) & AIDS .....................................................................................................................133
Huntingtons sjukdom .........................................................................................................................................................133
Högt blodtryck (hypertoni) ..............................................................................................................................................133
Inkontinens .............................................................................................................................................................................134
Meticillinresistenta stafylokocker (MRSA) ................................................................................................................134
Multipel Skleros (MS) .........................................................................................................................................................135
Benskörhet (Osteoporos)..................................................................................................................................................136
Klåda / allergi.........................................................................................................................................................................136
Ledgångsreumatism (Reumatoid artrit).....................................................................................................................137
Sömnapné ................................................................................................................................................................................138
Tourettes Syndrom ..............................................................................................................................................................138
Glaukom (Grön starr) .........................................................................................................................................................138
Epilepsi .....................................................................................................................................................................................139
Övrigt .........................................................................................................................................................................................139
Medicinska användningsområden för psykedeliska droger .........................................................................145
Psykedeliska droger mot dödsångest ..........................................................................................................................145
Psykedeliska droger mot klusterhuvudvärk .............................................................................................................146
Harmin/Harmalin ................................................................................................................................................................147
Ibogain ......................................................................................................................................................................................147
Ketamin ....................................................................................................................................................................................148

5

LSD..............................................................................................................................................................................................149
MDMA ........................................................................................................................................................................................150
Psilocybin (magiska svampar) ........................................................................................................................................152
Rätten till rekreationellt bruk ........................................................................................................................................154
Argument från förbudsförespråkare............................................................................................................................155
Synen på personlig frihet ..................................................................................................................................................157
Övrigt .........................................................................................................................................................................................160
Definitioner av en tillåtande narkotikapolitik ......................................................................................................162
Kriminalisering......................................................................................................................................................................162
Dekriminalisering.................................................................................................................................................................162
Legalisering.............................................................................................................................................................................164
Harm reduction .....................................................................................................................................................................166
Positiva konsekvenser av en tillåtande narkotikapolitik ...............................................................................169
Samhällseffekter ...................................................................................................................................................................169
Ekonomiska effekter ...........................................................................................................................................................171
Hälsoeffekter ..........................................................................................................................................................................174
Övrigt .........................................................................................................................................................................................177
Negativa konsekvenser av en tillåtande narkotikapolitik ..............................................................................180
En tillåtande politik gynnar bara kriminaliteten.....................................................................................................180
Brottsligheten försvinner inte.........................................................................................................................................180
Antalet missbrukare ökar .................................................................................................................................................184
Ohälsan kommer inte försvinna .....................................................................................................................................191
Kvaliteten kommer inte förbättras ...............................................................................................................................192
Vi har redan försökt med legalisering och det fungerade inte ..........................................................................192
Auktoriteter som protesterar mot den förda narkotikapolitiken ..............................................................193
Global Commission on Drug Policy ...............................................................................................................................193
LEAP ...........................................................................................................................................................................................195
David Nutt................................................................................................................................................................................196
Övriga ........................................................................................................................................................................................197
Rapporter som föreslår en tillåtande narkotikapolitik....................................................................................200
1943: La Guardia-kommitténs rapport (USA) ..........................................................................................................200
1972: National Commission on Marijuana and Drug Abuse (USA) .................................................................201
1989: Research Advisory Panel (USA).........................................................................................................................202
2008: The Global Cannabis Commision, Beckley Foundation (Bok) ...............................................................203
2006-2009: Transform Drug Policy Foundation (England) ...............................................................................205
2009: Drugs And Democracy: Toward A Paradigm Shift (Latinamerika).....................................................206
2011: Global Commission on Drug Policy (Globalt samarbete) ........................................................................207
2012: The UK Drug Policy Commission (England) .................................................................................................208
2013: British Medical Association (England) ...........................................................................................................209
6

2013: All-Party Parliamentary Group on Drug Policy Reform (England).....................................................210
2013: The Drug Problem In The Americas (Latinamerika) ................................................................................212
Genomgång av länder med en tillåtande narkotikapolitik .............................................................................214

Analyser av argument mot cannabis och psykedeliska
droger .................................................................................................................................................................................231
Alkoholjämförelsen ...............................................................................................................................................................232
Alkoholjämförelsens funktion i debatten ...................................................................................................................232
Om alkohol ..............................................................................................................................................................................232
Argument från förbudsförespråkare............................................................................................................................234
Forskarnas bedömning av riskerna med olika droger ..........................................................................................242
Aggressivitet ......................................................................................................................................................................248
Dödsfall ................................................................................................................................................................................250
Experters åsikter om cannabis vs alkohol .................................................................................................................251
Cannabis farlighet och förklaringar/motargument ............................................................................................255
Analys av förbudsförespråkarnas syn på forskning ..............................................................................................255
Är cannabis skadligt? ..........................................................................................................................................................257
Nils Bejerot om Hasch ........................................................................................................................................................257
Ett urval av uttalanden om cannabis farlighet genom tiderna ..........................................................................258
Cannabis och beroende ..................................................................................................................................................260
Argument från förbudsförespråkare .......................................................................................................................261
Definitioner av beroende och missbruk .................................................................................................................264
Hur många blir beroende? ...........................................................................................................................................267
Abstinens.............................................................................................................................................................................268
Jämförelse med andra droger .....................................................................................................................................275
Cannabis och schizofreni/psykoser ........................................................................................................................279
Argument från cannabismotståndare .....................................................................................................................281
Stöd för att cannabis orsakar psykoser ..................................................................................................................284
Stöd för teorin att cannabis orsakar schizofreni ................................................................................................286
Stöd för teorin att cannabis inte orsakar schizofreni .......................................................................................287
Genetiska orsaker till schizofreni/psykoser ...................................................................................................293
Kan självmedicinering vara förklaringen? .......................................................................................................295
Andra saker som skapar schizofreni/psykoser .............................................................................................298
Cannabis och dödsfall......................................................................................................................................................301
Argument från förbudsförespråkare .......................................................................................................................301
Cannabisrelaterade dödsfall .......................................................................................................................................303
Kan överdosering leda till döden? ............................................................................................................................308
Självmordsrisken .............................................................................................................................................................313
7

Cannabis och hjärnskador ............................................................................................................................................317
Cannabis ger bestående hjärnskador ......................................................................................................................317
Argument från förbudsförespråkare .......................................................................................................................320
Hur påverkar cannabis existerande hjärnskador? ............................................................................................320
Cannabis, alkohol och vit hjärnsubstans ................................................................................................................321
Cannabis och kognitiva nedsättningar ..................................................................................................................324
Argument från förbudsförespråkare .......................................................................................................................324
Forskning om temporära kognitiva nedsättningar ...........................................................................................327
Forskning om permanenta kognitiva nedsättningar ........................................................................................334
Cannabis effekt på kreativiteten................................................................................................................................343
Cannabis och sociala skador........................................................................................................................................346
Argument från förbudsförespråkare .......................................................................................................................346
Forskning som påvisar sociala skador ....................................................................................................................348
Forskning som inte påvisar sociala skador...........................................................................................................350
Amotivationssyndrom ...................................................................................................................................................354
Cannabis och lungcancer ...............................................................................................................................................357
Tashkins forskning..........................................................................................................................................................357
Argument från förbudsförespråkare .......................................................................................................................360
Stöd för att cannabis orsakar lungcancer/lungproblem .................................................................................363
Stöd för att cannabis inte orsakar lungcancer/lungproblem ........................................................................367
Alternativa administeringsmetoder ........................................................................................................................371
Cannabismetaboliternas psykoaktivitet ..............................................................................................................372
Argument från förbudsförespråkare .......................................................................................................................373
Forskning om cannabismetaboliter .........................................................................................................................374
Var går den verkliga gränsen för påverkan? ........................................................................................................378
Är cannabisanvändare farliga i trafiken? ............................................................................................................382
Argument från förbudsförespråkare .......................................................................................................................383
Forskning om cannabis och bilkörning ..................................................................................................................385
Riskkvoter för cannabis och alkohol .......................................................................................................................395
Jämförelser .........................................................................................................................................................................400
Är cannabis en inkörsport till andra droger? ....................................................................................................404
Historia ................................................................................................................................................................................405
Argument från förbudsförespråkare .......................................................................................................................406
Forskning som stöder inkörsportsteorin ..............................................................................................................408
Forskning som inte stöder inkörsportsteorin .....................................................................................................409
Vad är inkörsport till vad? ...........................................................................................................................................419
Cannabis påstådda potensökning ............................................................................................................................421
Argumenten från förbudsförespråkarna ...............................................................................................................421
Forskning som stöder teorin om starkare cannabis .........................................................................................423
8

Möjliga tolkningar av resultaten ...............................................................................................................................429
Vad händer om cannabisen är starkare?................................................................................................................431
Vad händer i framtiden? ...............................................................................................................................................434
Cannabis och fortplantning..........................................................................................................................................435
Cannabis gör dig steril ...................................................................................................................................................435
Cannabis skadar foster under graviditeten ..........................................................................................................437
Dåliga argument mot cannabis ..................................................................................................................................451
Cirkelresonemang ...........................................................................................................................................................451
Cannabis ska vara olagligt för att det är farligt för barnen ............................................................................452
Allt bruk är missbruk .....................................................................................................................................................452
Cannabis hör inte till vår kultur ................................................................................................................................453
Det finns över 400 ämnen i cannabis ......................................................................................................................453
Cannabisrökare blir våldsamma ...............................................................................................................................455
Cannabis orsakar kromosomskador........................................................................................................................459
Cannabis är fettlösligt ....................................................................................................................................................459
Argument mot psykedeliska droger ............................................................................................................................460
Argument från förbudsförespråkare............................................................................................................................460
Forskning .................................................................................................................................................................................464
Övrigt .........................................................................................................................................................................................475
Källor .........................................................................................................................................................................................478

Argumentationsteknik ......................................................................................................................479
Retoriktips för legaliseringsdebattören....................................................................................................................480
Att tänka på innan ett tal eller planerad diskussion ..............................................................................................480
Ethos, Pathos och Logos ....................................................................................................................................................481
Retoriska snedsteg ...............................................................................................................................................................482
Organisationsmodeller tal och presentationer .....................................................................................................489
Slutsats .........................................................................................................................................................................................493
Register ........................................................................................................................................................................................495

9

Förord
Vad är legaliseringsguiden?
Legaliseringsguiden är den största svenska granskningen av narkotikapolitiken som presenterats från
brukarnas sida. Den bjuder på ett perspektiv som annars förbisetts eller fått representeras av
kategorin "nedgångna pundare" i debatten.
Legaliseringsguiden är en encyklopedi om narkotikapolitik, legalisering och forskning kring lätta
droger. Här skall man kunna hitta information och svar på frågor kring förbudspolitiken och dess
effekter. Fungerar den nuvarande politiken? Minskar tillgången på droger och de negativa
konsekvenserna för individen och samhället? Är förbudet det effektivaste sättet att bekämpa
drogproblemet? Finns det några alternativ och hur ser dessa ut? Är alternativen så fruktansvärda som
förbudsförespråkarna insinuerar?
Legaliseringsguiden granskar den svenska och internationella narkotikapolitiken. Vi går igenom
historian bakom förbudet och hur den har utvecklats över tiden. Vi redogör vilka organisationer som
påverkar media och politiker, vi visar hur narkotikafrågan framställs i det offentliga samtalet och hur
bra bilden stämmer överens mot verkligheten.
I kapitlen som rör legalisering och dekriminalisering så går vi igenom alla argument som talar för en
förändring, vilka olika vägar och metoder som existerar, vilka andra länder som omformat sin politik,
hur man gick till väga och vilka konsekvenser det resulterade i. Vi granskar motargumenten och
försöker reda ut om farhågorna är befogade.
Legaliseringsguiden innehåller även en djupgående analys av forskningen kring cannabis och
psykedeliska drogers påstådda negativa effekter. Vad är sanning och vad är propaganda? Vilka är de
sanna farorna? Är farorna tillräckligt stora för att rättfärdiga förbudet? Kan vissa effekter rentav vara
konsekvenser av förbudet snarare än drogens farmakologiska verkan?
Vi ägnar även flera kapitel till att kartlägga några förbjudna drogers förmåga att lindra olika psykiska
och fysiska sjukdomar. Legaliseringsguiden innehåller den största svenska sammanställningen av
forskning kring medicinsk cannabis och psykedeliska droger. Idag ingår dessa i en grupp av
narkotikaklassade droger som av lagstiftningen påstås sakna medicinska egenskaper.
Slutligen samlar vi även ihop lite övrigt smått och gott, exempelvis citat och retoriklektioner.
Alla argument och uppgifter som anges i Legaliseringsguiden underbyggs med seriösa källor som ofta
citeras i texten för att underlätta faktagranskningen.

Vad är syftet med legaliseringsguiden?
Legaliseringsguiden har två målgrupper.



Allmänheten som tidigare inte kunnat ta del av legaliseringsförespråkarnas argument på ett
seriöst, strukturerat sätt där källhänvisningar anges.
Rekreationella användare som söker djupare kunskaper samt vill kunna finslipa sin retorik och
lära sig bra argument inför framtida debatter.

Det övergripande målet är att sudda bort myter och felaktig information till fördel för en mer
nyanserad och rättvis bild av verkligheten.
Förutom att minska mytbildningen kring cannabis negativa sidor kan Legaliseringsguiden även leda
till minskad spridning av vissa oseriösa förhärligande myter kring cannabis, exempelvis att drogen är
totalt ofarlig för alla människor i alla åldrar. Den seriösa debattören måste erkänna att alla droger har
sina nackdelar och istället ägna mer energi åt att jämföra omfattningen och allvarlighetsgraden.
Vi vill väcka en insikt om att forskningsresultaten kring cannabis och psykedeliska droger är mycket
mer komplicerade än vad som propageras från förbudsförespråkarna. Legaliseringsförespråkare

10

brukar anklagas för att inte ha någon koll på fakta, men är den andra sidan så mycket bättre? Nej,
sanningen är att båda sidorna använder missvisande fakta och propaganda, lyfter fram utvalda delar
från forskningsartiklar och andra rapporter och pekar på enstaka stycken och slutsatser som hjälper
den egna argumentationen samtidigt som motargument medvetet undviks. Narkotikafrågan är
ideologiskt mycket laddad och på grund av detta blir objektiviteten lidande. Även legaliseringsguiden
kan bära drag av detta, men vi försöker ändå presentera en så objektiv bild som möjligt där
förbudsförespråkarnas argument citeras och forskningsartiklar som talar mot den egna saken inte
döljs.
I den officiella debatten, så väl i media som i politiken så har legaliseringsförespråkare censurerats och
tystats för att deras åsikter är politiskt inkorrekta. Förbudssidan har varit dominerande i flera
decennier och kunnat utöva lobbying och propagandaspridning helt oemotsagda, den starka folkliga
majoriteten för ett fortsatt förbud är resultatet av detta. Legaliseringsförespråkare har historiskt
förföljts, förlöjligats och bestraffats, bara för något årtionde sedan kunde personer i officiella
positioner riskera att tvingas avgå eller avskedas endast för att ha yppat åsikten att man borde
legalisera droger. Det borde inte kunna ske i en demokrati och är ett bevis på att något är fel, att
människors öppna sinne för information är stängt.
Med internets hjälp har yttrandefriheten ökat. Genom hemsidor, bloggar och andra metoder så kan
alla medborgare nå ut till omvärlden med sina åsikter utan att behöva censureras. Att världen blivit
friare leder till att dogmerna kring narkotikapolitiken kan granskas, sanningen kryper upp i ljuset. I
många länder har förbudspolitiken övergivits till förmån för en politik som innebär att man ersätter
förbud med skadepreventiva åtgärder och tillåter handel och konsumtion av lätta droger. Det är en
frigörelse från 1900-talets repression. Det är framtiden.
När man insamlat och bearbetat den totala kunskapen från båda sidorna får man en ökad förståelse
och insikt om att narkotikaproblemet förmodligen inte enbart orsakas av drogerna utan att politiken
och lagarna bidrar till att stigmatisera och alienera brukarna och bidrar till att uppfylla den
förutspådda utslagningen från samhället, samtidigt som det gynnar den undre världen ekonomiskt.
När man når den insikten så blir det svårt att förneka att narkotikapolitiken kan och bör reformeras.

Vilka har gjort legaliseringsguiden?
Författare till merparten och sammanställare av PDF-versionen är pseudonymen "knarkkorven", med
stor hjälp från ett flertal andra användare från communityt Magiska Molekyler. Större delen av
legaliseringsguiden har skrivits mellan 2012 och 2013.
Legaliseringsguiden är ett öppet projekt. Meningen är att den skall växa genom att läsare deltar i
skapandet av ny information och uppdateringar av gammal, att ständigt vara en levande
kunskapsbank. Delar du vårt intresse och vår målsättning, har goda skrivkunskaper och uppfyller våra
krav om att skriva från ett seriöst och någorlunda objektivt perspektiv? Läs mer på sidan som länkas
nedan.

Hur hittar man den senaste versionen?
Legaliseringsguiden som du läser just nu är under ständig förändring. Gamla uppgifter läggs in, nya
forskningsartiklar ser dagens ljus, aktuella debatter refereras.
Den senaste versionen av legaliseringsguiden hittar man alltid i Magiska Molekylers Wiki.
Där finns även mer media, exempelvis inbäddade videoklipp. Det finns även en bättre intern
referenshantering för att enklare följa ett citat till sin källa, PDF-versionen har vissa begränsningar på
det området.

11

Allmänt om
förbudspolitiken

12

Svensk förbudspolitik
Är den Svenska drogpolitiken framgångsrik?
För oss Svenskar beskrivs oftast den förda politiken som någonting vi ska vara stolta över. Det är en
framgångssaga, vi har lyckats bättre än övriga Europa, kanske är vi rent av världsmästare i grenen
"Narkotikafritt samhälle". Denna synen förmedlas till oss från både antidrogorganisationer och
politiker:



Vi är bäst i Europa, jag skulle nästan säga att vi är bäst i världen
— Maria Larsson (kd) enligt kolumnist i Metro 2012-03-21[1]



I Europa har man en annan syn på den svenska drogpolitiken, den är inte lika munter.
Tim Boekhout van Solinge från "The Centre for Drug Research" (CEDRO) i Amsterdam sammanfattar i
en artikel från 1997 synen på Sveriges narkotikapolitik. Det är en syn som är mer eller mindre
rådande i Europa, inte bara i narkotikaliberala Holland (Nederländerna). Sverige är landet med
extremisterna som i debatterna om narkotika ger ett mycket underligt intryck:
Since Sweden has become member of the EU, it has quickly gained a reputation being
one of the leading countries opposed to any drug liberalisation initiatives. The way this
is done by Swedes, for example in EU meetings in Brussels and the European
Parliament, sometimes leaves a strange impression on other nationals. This holds true
not only for government officials and politicians, but even more for militants like Torgny
Pettersson who is working both for European Cities against Drugs (ECAD) and the
Hassela Nordic Network (HNN).



When the Swedish drug policy is criticised by foreigners, something very deep and
fundamental seems to be being touched. Whereas Swedes are usually rational and calm,
when drugs are discussed, rationality seems very distant and emotions get the upper
hand, which in the Swedish context and in the light of their debating culture is very
unusual. A foreigner criticising Swedish drug policy can trigger violent reactions. One
gets the impression this criticism is interpreted as an attack on something profund and
very Swedish, which almost automatically leads to a nationalistic sense of oneness.
Possible explanations for these kind of reactions can be found in what was mentioned
previously, namely the broader, symbolic function the drug policy has within Swedish
society, as shown by Tham, and before him by Christie & Bruun.
In this respect one should also take into consideration the magnitude of the Swedish
drug education programmes and their impact. The massive drug education programmes
start in the primary schools and regularly recur throughout the school curriculum.
Without exaggeration, this opinion forming could be described as a process of
indoctrination. Considering the magnitude of these programmes, the contents of them
have gradually become something so indisputable and conclusive that one incorporates
them into ones own value system. Because the ideas have become part of ones inner life,
there is hardly any possibility of putting things into perspective or looking upon them in
a rational fashion. Attacking or questioning these basic tenets, can then trigger violent
reactions. In this perspective, a comparison can be made with democracy. Most people
in Western societies do not question the concept of democracy since the virtues of the
political model have been so internalised one no longer questions its principles; it is
something one simply takes for granted. Questioning the concept of democracy, can lead
to reactions that are similar to criticism of Swedish drug policy.
— The Swedish Drug Control System - An in-depth review and analysis] av
CEDRO[2]

13



Man kan även notera att Sverige sedan inträdet i EU även satt käppar i hjulen för den europeiska
liberaliseringsvågen:



The debate about the Swedish drug policy intensified after Sweden (as well as Austria
and Finland) joined the European Union in 1995. Of all three new European Union
members, Sweden was arguably pursing the most restrictive drug policy. Given its low
rate of drug abuse compared to other European Union Member States, the policy of
Sweden was seen as successful and there were repeated references to the Swedish
model in drug policy discussions. However, this development was not welcomed by all.
While the statement of one researcher that Sweden’s entry into the European Union
“paralyzed the general trend towards liberalism that had been developing,” is probably
an overstatement, it is true that a harmonized European Union drug policy remains an
elusive goal. Nonetheless, States members of the European Union are parties to the
United Nations treaties and thus bound by their provisions.
— Antonio Maria Costa, UNODC (2007)[3]



Man har även samma inställning mot andra länder i världen. Exempelvis 2011 i FN då man röstade
mot Bolivia, vars enda önskan var att tillåta kokablad för den inhemska befolkningen som tuggat den i
tusentals år. Det sågs av Sverige som ett svek mot alla andra länder kämpar mot narkotika (Läs mera i
kapitlet Genomgång av länder med en tillåtande narkotikapolitik).
Förutom att ha den självuppfattade rollen som "bäst i klassen" så försöker alltså skoleleven Sverige
påtvinga sin repressionistiska och "framgångsrika" modell på hela klassen och nedvärderar alla andra
modeller. Men är den egna modellen verkligen så framgångsrik? Och är den effektivast på att
frambringa den mest optimala folkhälsan för pengarna?
Henrik Tham, professor i kriminologi vid Stockholms Universitet skriver i en artikel från 1998 att det
är mycket svårt att se att själva politiken ledde fram till nedgången i narkotikabruket under 1980-talet,
samt att man inte kan se att ökad repression ger önskad effekt:
Swedish drug policy is partly based on the assumption that serious (primarily
intravenous) drug abuse can he prevented by inhibiting cannabis use. It is disputable.
however, that the 'total consumption model' that is applied to legal alcohol use can be
translated without modification to the field of illegal drug use. And this dispute can only
be settled empirically.
...
A change in the Drug Offences Act in 1993 gave the police the power to use blood and
urine samples to establish drug consumption. Among the aims of the change in the law
was that of “providing possibilities to intervene early, and to coercively prevent young
people getting entangled in drug abuse" (Proposition 1992/93, p. 142, 1).



A collation of the convictions for ‘own use‘ of drugs in 1994 shows that young people
with no previous convictions have in fact been targeted to a very limited estent.
Obviously a few ‘First time users‘ are arrested and convicted. But 80% of those
convicted of the consumption of illegal substances are individuals with at least one prior
contact with the criminal justice system (and 62% have a prior record of drug offences).
A bare 6% of those convicted are both young (15 to 20 years old) and previously
unknown to the police. The police use of the law and of blood and urine tests seems
primarily to be aimed at older and well-known criminal drug users slightly more often
than usual (source: Statistics Sweden, computer print out: see also Von Hofer 1935,
Table IV:3; du Rées Nordenstad 1996; Anderson 1997). It is of course possible that this
use of police resources has a good deterrent effect so that fewer individuals start using
drugs, however, the school and military conscript studies suggest no such effect - both
show clear upward trends since 1993 (see Figure 1).
CONCLUSIONS
From the official point of view, the shift in Swedish drug control since 1980 towards a
stricter model, has been successful when compared with the earlier, more lenient drug

14



policy. As far as estimating the success of the 'restrictive' Swedish model is concerned,
no serious attempt has been made at an authoritative evaluation. Available data do not
verify the official picture. The decrease in new drug users was particularly marked
during the more lenient period in the 1970s. The extent to which this reduction has
continued during the 1980s is primarily a question of interpretation since different
measures produce somewhat different answers. And in the 1990s some indicators point
upwards - in spite of the increasing severity of the policy.
The Swedish policy is also marked by a clearly normative approach. The use of drugs is
regarded as a problem per se. As a consequence, much stress is being put on attempts to
reduce the experimental use of drugs. The importance of using legislation to make a
moral stand against drugs, of showing the societal rejection of drugs, is stressed over
and over again.
Health arguments are seldom allowed to enter the debate and the pattern of drugrelated mortality has rarely been broadcast by those with an interest in the drug
problem.
...
Finally, the uncertain and limited reduction in drug use and abuse since the beginning of
the 1980s has to be seen in relation to the clear increases in the costs of drug control.
These control costs include a disregard for legal principles, increased exploitation of
limited law enforcement resources, compulsory treatment programmes, more and
longer prison sentences and possibly increased mortality. The focus on repression has
become increasingly obvious in Swedish drug policy.
— Professor Henrik Tham (1998)[4]

En rapport från FN:s organ mot brott och narkotika (UNODC) som publicerades 2007 hyllar den
svenska modellen och framställer den som framgångsrik. Detta lyfts givetvis fram i svensk media och
av förbudsförespråkare[5] som ett bevis på att vi är bäst. Bland de få kritiskt granskande styckena som
förekommer i rapporten går man in på att man inte kan se några effekter från de senaste större
lagskärpningarna. :
Drug abuse became a punishable offence in 1988. At the time, it was argued that this
was necessary “in order to signal a powerful repudiation by the community of all
dealings with drugs.” In addition, it was felt that criminalizing personal consumption
would have a preventive effect, particularly among youths. Further emphasis was placed
on the importance of adopting a uniform approach within the Nordic countries- drug
use was already an offence in Norwegian and Finnish legislation. The most severe
punishment was a fine.



In 1993, the law was further tightened by introducing imprisonment into the scale of
punishments (1992/93:142). Police were now empowered to undertake a bodily
examination in the form of urine or blood specimen test where there are reasonable
grounds to suspect drug use. The purpose of the more severe provision was to “provide
opportunities to intervene at an early stage so as to vigorously prevent young persons
from becoming fixed in drug misuse and improve the treatment of those misusers who
were serving a sentence.”
However, in an evaluation of the criminal justice system measures, the National Council
for Crime Prevention of Sweden concluded that “based on available information on
trends in drug misuse there are no clear indications that criminalization and an
increased severity of punishment has had a deterrent effect on the drug habits of young
people or that new recruitment to drug misuse has been halted.”
On the contrary, the Council found that drug experimentation among young people,
increased throughout the 1990s, a trend, which was similar in Sweden to that in other
countries.
— Antonio Maria Costa, UNODC (2007)[3]

15



En intressant notering är att Sverige är en av UNODC:s största bidragsgivare. Rapporten kanske var ett
tack till Sveriges regering? 2007 uppgick bidraget till 105MSEK[6], på senare år dock har summan
sänkts[7].
Rapporten väckte även en del kritik. Många har uppfattningen att det finns andra förklaringar än att
narkotikapolitiken orsakat Sveriges låga prevalens:



Costa's suggestion that there is a obvious causal relationship between prevalence and
UNODC-style drug control policy appears unsustainable. Various countries have
comparable or lower levels of drug use than Sweden but have very different drug
policies. Greece, for example, (according to the EMCDDA), has the lowest level of drug
use in Europe but spends approximately one-fiftieth on per capita drug-related
expenditure that Sweden does. Holland, also has well below the European average drug
use, spends more than Sweden per capita, but has a tolerant / harm reduction-led policy
that is the polar opposite of the Sweden UNODC model. Conversely, another repressively
oriented country - third in the Euro drug-related expenditure tables - is the UK, which
sits at the top of most European drug use prevalence tables. We have yet to see a UN
report titled 'The UK’s unsuccessful drug policy: a review of the evidence', indeed if the
UK Government buys into Costa's analysis they must be wondering what they have done
to 'deserve' our high prevalence rates.
The alternative theory, one not based on the UNODC's public relations crisis and overtly
political prerogatives, would be that levels of drug use are determined by a complex and
highly localised interplay of multiple social, cultural, economic and demographic
variables, and that government drug policies, specifically enforcement and prevention
efforts, have, at best, only marginal impacts.



Dr Peter Cohen, Director of the Centre for Drugs Research at the University of
Amsterdam, has argued that Sweden's low level of drug use and repressive drug policy,
rather than being causally linked, are in fact both merely expressions of its historically
temperance oriented culture, noting that Sweden also has historically low levels of
alcohol, tobacco and prescription drug use. It is also worth pointing out that Sweden has
low levels of social inequality, social deprivation, and unemployment, combined with a
very high level of health and social welfare spending.
— Sweden's drug policy: A reality check (Rolles, 2007)[8]

Maybe Sweden's drug policy is just another phenomenon on its own, next to low levels
of alcohol and drug use, that EXPRESSES a temperance culture, but does not cause it. In
other words, even if Swedes were to choose a less extreme policy, their temperance
culture would still produce low levels of intoxicant use, lower than some but not all
countries.



The Greeks, using little alcohol and drugs as well, will produce their own low figures
from a series of completely different cultural or demographic characteristics and
determinants, as do the Dutch.
Nothing contradicts the thesis that drug policies, whatever they may be, have little to do
with the production of the drug and alcohol situation that is found. For UNODC to even
contemplate this 'cultural construction' notion would be disaster, because it opens the
road to a scientific analysis of drug situations, separating it from the ideological analysis
that suits UNODC. And this notion would completely invalidate Mr. Costa's conviction
that countries have the drug problem they 'deserve' if they fail in drug control
orthodoxy.
— Looking at the UN, smelling a rat (Cohen, 2006)[9]

16



I en artikel från 2009 sågar Börje Olsson, professor i samhällsvetenskaplig alkohol- och drogforskning
vid Stockholms Universitet, i princip hela rapporten samt belyser åter igen faktumet att det inte finns
någon forskning som talar för att Sveriges narkotikapolitik är speciellt framgångsrik:
The concluding description of the Swedish drug policy development covering the last 15
years is quite superficial, idyllic, without analysis or critical approach, and the wording
not only reminds the reader of the formal and empty style of an overriding committee
report, is basically a summary and translation of the national action plan on drugs. What
is basically said is that the policy model that was built up has proven to be efficient even
if the economic recession during the 1990s led to some imbalances which were restored
as times got better. As a kind of general conclusion, it is said: “The current policy model
was successful and has therefore been maintained” (p. 19). This conclusion is drawn
already before the report has presented the drug situation in Sweden and analysed it in
relation to the drug policy.
...



The report states that the investments in drug policy in Sweden have paid off. “As has
been shown in this report, the prevalence and incidence rates of drug abuse have fallen
in Sweden...” (p. 52). This conclusion can, as has been discussed in this paper, quite
easily be questioned and probably also repudiated all together, and any claims that it
has been shown that different drug policies have caused use and problem use to go up
or down is simply false. No serious scientific attempts to analyse such relations exist in
Sweden, and the few that might be used to discuss these matters show, on the contrary,
that there are no significant effects on the drug use levels. Recently, this lack of
knowledge has in fact been acknowledged by representatives of Swedish authorities. In
a publication from the National Public Health Institute, “the state of art” of Swedish drug
policy is reviewed and in the introduction the authors clearly admit that “…there is no
scientific basis to state that the restrictive Swedish drug policy is superior to other
policies” (Andréasson, 2008, p. 9). This message was stated even more clearly through
media when the report was published. Despite this awareness the Institute continues to
tread in the old footsteps and has succeeded to produce a book with idealized and highly
coloured descriptions of drug policy and drug use developments which in large
resemble those of the UNODC report.
An alternative description of the drug situation in Sweden over the last years gives a
different flavour to what problems the society presently has to challenge. Sweden has
never before had as many problem drug users as during recent years, a growing
proportion of this population belong to the younger age cohorts, heroin is increasing its
share and has by now probably overtaken the position as the dominant drug on behalf
of amphetamines, treatment demand is on the rise and drug-related deaths remain on a
high level with a possible increase during the very last years, the number of
intravenously contaminated drug users with HIV is increasing and the proportion of
addicts with various forms of hepatitis is very high, drug crimes are going up, the
number and proportion of drug addicts in prison has risen to levels of about 60 %, and
the availability of drugs is higher than ever indicated by increased numbers and
amounts of drugs seized and falling drug prices. Life-time prevalence among the general
population and certain younger age groups have varied over the last 40 years, but it is
not possible to link such variations to the development of problem drug use or different
harms linked to drug use.
...
The report is generally tendentious with a clear ambition to picture the Swedish drug
policy model as successful. In fact, this ambition leads to a report with so many big
errors and unsupported conclusions that it does not meet any scientific criteria. This is
serious, since it makes it more or less impossible to get sight of what in the Swedish
society that can have had positive effects on drug problems.
— Professor Börje Olsson (2009)[10]

17



Forskaren Christopher Hallam gör några noteringar om baksidorna med Sveriges narkotikapolitik:
...in its treatment interventions, Sweden is untypical in its determination to enforce
abstinence upon the recalcitrant drug user, rather than manage the consequences of use
and ameliorate their severity. This emphasis, it should be noted, is not viewed in
punitive terms by its advocates, but rather as providing protection, assistance and
support; it bears a strong resemblance to the American discourse of ‘tough love’. As
Goldberg has observed, a key assumption underlying the Swedish conception of drugs is
that the user is ‘out of control’, with individual self-will having been replaced by the
drug’s own ‘chemical control’, or, in a version theoretically elaborated by the
psychiatrist Nils Bejerot (discussed below), controlled by instinctive drives that subvert
rationality. Thus, the dependent user needs the society to take control back from the
drug, by coercive means if necessary.
...
...the Swedish approach is characterised by the continuous application of a generalized
repression. As stated by the Police representative to a government task force in 1990:
“We disturb them (the drug users) in their activities, and threaten them with
compulsory treatment and make their life difficult. It shall be difficult to be a drug
misuser. The more difficult we make their living, the more clear the other alternative, i.e.
a drug-free life, will appear.”



...
As noted previously, official figures estimate there to be approximately 26,000 problem
drug users in Sweden, though again the actual numbers may be higher.
The problem drug use prevalence rate is put at 0.45% by UNODC, slightly below the EU
average of 0.51%. Nonetheless, UNODC acknowledges that problematic drug use as a
proportion of overall drug use is very high in Sweden. 1 in every 5 to 6 Swedish users is
included in this category, compared with 1 in every 12 or 13 in the UK
...
Whether or not Sweden’s policies are ‘successful’ depends on the definition of success
and the strategic measures in which that definition is embedded. In its own terms, the
Swedish government can claim success as a result of the country’s relatively low
prevalence of recreational drug use. This claim is endorsed by the Executive Director of
UNODC, on the basis that low prevalence constitutes the most important policy
objective.
In terms of the management of harms associated with drug use, however, particularly as
these are linked to dependent patterns of drug consumption, it is much more difficult to
consider the strategy as successful. Harm reduction and other public health measures
seem inadequate to meet the realities on the ground, and the restrictive model may in
fact exacerbate this situation. The failure of Sweden to address these associated harms
is undoubtedly linked to the ‘vision’ of a drug free society, which militates against a
pragmatic response to these health challenges. As with most utopias, the Swedish
system does not deal well with those obdurate realities (such as the continued use of
drugs in sometimes risky ways) that fail to fit into its design for perfection.
— What Can We Learn From Sweden’s Drug Policy Experience?[11]

18



En jämförelse av drogdödligheten
2010 dog 94 personer av narkotika i Nederländerna. [12] Om man jämför med Sverige så dog 420
personer av narkotika 2010. [13] Sverige har dessutom bara 9 miljoner invånare i förhållande till
Nederländernas 16 miljoner. Sett till genomsnittet i EU ligger Sverige mycket dåligt till[14].
Det kan dock noteras att många länder har olika sätt att föra statistik, och vad som räknas som
drogrelaterad dödsfall skiljer sig mellan länderna, och kan ge en missvisande bild[15]. Detta är något
som förbudsförespråkarna menar är fallet för just denna jämförelsen, se mer nedan när vår minister
hänvisar till den. Vad som är svårare för dessa att svara på är varför Sveriges narkotikadödlighet
genom åren visar en stigande trend till skillnad mot Nederländernas, som visar en stabil nivå (t.o.m
minskande trend för opiater). [16]. Man kan även notera att statistiken blivit mer homogen de senaste
åren[17]:



At present, national mortality statistics are improving in most countries and their
definitions are becoming more comparable, or with small differences, to the common
EMCDDA definition (‘Selection B’ and ‘Selection D’). A few countries still include cases
due to psychoactive medicines or non-overdose deaths, generally as a limited
proportion of the total. (Part 2 of this Methodological note details definition of ‘drugrelated death’ used in each Member State).
In addition, there are still differences between countries in procedures of recording
cases, and in the frequency of post-mortem toxicological investigation. In some
countries information exchange between GMR and SR (forensic or police) is insufficient
or lacking, which compromise the quality of information. However considerable
progress has been obtained during the last years in quality and reliability of information
on many Member States.



Direct comparisons between countries in the numbers or rates of drug-related deaths
should be made with caution; but if methods are maintained consistently within a
country, the trends observed can give valuable insight when interpreted together with
other drug indicators.
— EMCDDA, 2011[18]

Beatrice Ask blir grillad om statistiken kring dödsfall i Ekots Lördagsintervju (SR) den 10:e december
2011:
TR: -Att människor dör av knark är i sverige dubbelt så vanligt som EU:s genomsnitt
enligt de här siffrorna. Hur bra fungerar den här hårda politiken då?
BA: -Den är väldigt framgångsrik därför att den innebär att färre människor dras in i
missbruket relativt sett och det är bra
TR: - Oerhört många människor dör, varför är det framgångsrikt?



BA: - Att dö är inte den enda effekten som kan komma utav missbruk...
TR: - Det måste ju vara den värsta?
BA: - Ja, alltså, man kan säga såhär: Om du vill ha en liberal narkotikapolitik vilket en del
förordar, då kan vi tänka oss att man får röka marijuana och hasch fritt. Det får väldigt
allvarliga skador, folk dör inte omedelbart men de blir ganska såsiga i huvudet och får
andra medicinska problem och sociala problem, så man måste mäta det här med tydligt
bredare penseldrag än att bara titta på dödligheten.
TR: - Du menar alltså att den här dubbla dödligheten vi har mot EU:s genomsnitt, det är
liksom priset man får betala för att det inte är fler som går omkring och är såsiga i
huvudet?
— Ekots Lördagsintervju (SR) den 10:e december 2011. TR (Tomas Ramberg), BA
(Beatrice Ask) .[19]

19



Författaren Johan Norberg reagerar på dessa och andra lama ursäkter:
Tänk er att Trafikverket hade en helt ny plan för att minska antalet döda i trafiken, och
så visar en utvärdering att antalet tvärtom fördubblades. Eller om Arbetsmiljöverket
fick helt nya befogenheter för att minska arbetsplatsolyckorna, och så fördubblas de i
stället. Till slut står de där med betydligt högre dödstal än omvärlden – säg 36,7 per en
miljon invånare, mot 21,4 i EU i genomsnitt.



Tror ni att något av dessa verk skulle tala om att vi har ”lyckats väl”, att ”i en europeisk
jämförelse har vi en jämförelsevis god situation”, och att vi kanske till och med är ”bäst i
världen”?
...
Maria Larsson förklarar nu Sveriges pinsamma placering i EU:s narkotikastatistik med
att det är statistiken det är fel på. Den är inte internationellt jämförbar eftersom man
rapporterar dödsfall på olika vis. Men även om så skulle vara är utvecklingen i ett land
över tid jämförbar, och då har hon fortfarande en dubblering sedan 1988 att förklara.



Dessutom har arbetet med att skapa gemensamma definitioner och
informationsprocedurer fortskridit så mycket att EU i alla fall tycker att det är vettigt att
jämföra. Det är klart att det finns stora osäkerheter, men det är bättre att ha ungefär rätt
än exakt fel.
— Författaren Johan Norberg (2012-03-2)[20]

Replik från Maria Larsson, nu aningen bättre påläst:
Norberg hänger, liksom många före honom, upp sin argumentation på förekomsten av
narkotikarelaterade dödsfall i Sverige. Innan jag förklarar varför det inte är ett särskilt
vettigt sätt att resonera, så är det väl ingen, debattör eller politiker, som tar lätt på
dödsfall.
...



Hur ligger det då till med de data om narkotikarelaterade dödsfall som pekar på att
Sverige har en särskilt dålig situation? Mitt svar är att några internationella jämförelser
inte låter sig göras. Vi kan inte säga att dödsfallen ligger högt jämfört andra länder – och
att det beror på vår narkotikapolitik. Statistiken på området härstammar från nationella
källor, som alla är beroende av faktorer såsom regler kring obduceringar, traditioner
bland läkare som kodar dödscertifikaten, och flera andra faktorer. Det vi med säkerhet
vet, är att enligt tillgängliga studier, är överdödligheten för en heroinmissbrukare cirka
20 gånger högre än för normalbefolkningen. Det är en siffra som verkar lika i alla länder
där man gjort någon studie. Men oavsett hur vårt dödstal förhåller sig till andra länders,
vill jag självfallet inte ha något narkotikadödsfall i vårt land.



I Sverige och i andra länder finns starka krafter som vill ha en mer tillåtande inställning
till narkotika. Injektionsrum, heroinförskrivning och legal narkotika – är det den vägen
Johan Norberg vill gå?
— Maria Larsson (2012-03-23)[21]

Faktum kvarstår: De statistiska metoderna har blivit mer lika varandra, att hänvisa till missvisande
siffror blir svårare och svårare. Huruvida heroindödligheten är högre än för normalbefolkningen har
inte med sakfrågan att göra. Skulle man istället fråga sig varför heroinister dör så handlar det mer om
osäker kvalitet som leder till överdoser, smittsamma sjukdomar och eländiga sociala förhållanden till
följd av missbruket och samhällets missriktade insatser (straff istället för vård) än drogen i sig. Det är
därför man gör hela jämförelsen, ser man hela problemet som ett hälsoproblem snarare än ett
straffrättsligt och lägger insatserna på skadeprevention så leder det till att färre personer dör.
Nolltoleransen lyckas inte bättre med detta.

20

Download



Metadata


  • Format: PDF 1.5
  • 8 MB, 496 pages
  • Sent on 01/06/2013 at 02:18
  • Privacy: public file
  • Download page viewed 1733 times
  • Author: Magiska Molekyler 2013
  • Created by: Microsoft® Word 2010
  • Resolution: 595.32 x 841.92 pts (A4)